Grunderna
Varför man inte kan svälja de flesta peptider
Magsäcken och tarmen är byggda för att bryta ned protein till näring. Därför ges nästan alla peptidläkemedel som injektion – och de få undantagen kräver avancerade knep.
Den som har läst bipacksedeln till insulin, Ozempic eller nästan vilket annat peptidläkemedel som helst har märkt samma sak: det ska injiceras. Det är inte för att tillverkarna tycker om sprutor. Det beror på att matsmältningen gör exakt det den är till för.
Matsmältningen är en peptidförstörare
Allt protein vi äter är i grunden långa kedjor av aminosyror. För att kroppen ska kunna använda dem måste de brytas ned:
- I magsäcken gör saltsyran att proteinerna vecklas ut, och enzymet pepsin börjar klippa kedjorna i bitar.
- I tunntarmen tar enzymer från bukspottkörteln – trypsin, kymotrypsin, elastas och flera till – över och klipper bitarna ännu mindre.
- Vid tarmväggen bryter ytterligare enzymer ned resterna till enskilda aminosyror eller mycket korta kedjor om två–tre aminosyror, som sedan tas upp.
En peptid som sväljs drabbas av precis samma sak. Den är, ur matsmältningens perspektiv, bara ännu en bit protein. Det som till slut når blodet är aminosyror – byggstenar och näring, inte en signal.
Dessutom är tarmväggen en barriär. Även en peptid som skulle överleva enzymerna är oftast för stor och för vattenlöslig för att ta sig igenom cellerna i tarmslemhinnan.
Två problem på vägen
Man kan sammanfatta svårigheten som två separata problem:
- Problem 1: att överleva vägen in. Magsyra och matsmältningsenzymer bryter ned peptiden innan den når blodet.
- Problem 2: att överleva i blodet. Även en peptid som når blodet intakt bryts ofta ned av enzymer där på minuter. Det beskriver vi närmare i artikeln om halveringstid.
En injektion under huden hoppar över magsäcken helt och hållet. Illustration: Health Science Explained.
Injektionen löser det första problemet
En injektion i underhudsfettet går förbi hela matsmältningssystemet. Peptiden tas upp långsamt från vävnaden till blodet och undviker magsyra och tarmenzymer. Det är därför insulin har injicerats sedan 1922 och varför nästan alla moderna peptidläkemedel ges på samma sätt.
Men en injektion löser bara det första problemet. I blodet väntar nya enzymer. Därför har läkemedel som semaglutid dessutom byggts om för att överleva där.
Undantaget: semaglutid som tablett
Det finns en semaglutidtablett (Rybelsus). Den visar hur svårt problemet är:
- Tabletten innehåller ett hjälpämne, SNAC, som lokalt höjer pH runt tabletten i magsäcken och skyddar peptiden från pepsin. Det underlättar också upptaget genom magslemhinnan.
- Trots detta tas bara omkring en procent av dosen upp. Därför innehåller tabletterna betydligt mer semaglutid än veckosprutan.
- Tabletten måste tas på fastande mage med lite vatten, och man måste vänta en stund innan man äter, dricker eller tar andra läkemedel.
Det tog många års forskning att få det här att fungera för en specifik molekyl. Det är en bra påminnelse när man ser andra peptider säljas som kapslar eller drycker utan att någon förklarar hur de skulle överleva magen.
Hur är det då med kollagenpeptider?
Kollagenpeptider sväljs och tas om hand som annat protein. En liten andel korta fragment, till exempel dipeptiden prolin-hydroxiprolin, har uppmätts i blodet efter intag. Huruvida de ger någon särskild effekt är fortfarande omdiskuterat. Kollagenpeptider är dock något helt annat än läkemedelspeptider som ska binda till en receptor och skicka en signal. Vi förklarar skillnaden i artikeln om kollagenpeptider.
Sammanfattning
- Matsmältningen bryter ned peptider till aminosyror – samma sak som händer med all mat.
- Därför ges nästan alla peptidläkemedel som injektion.
- Injektionen löser bara problemet med magen; i blodet krävs ytterligare skydd.
- Oral semaglutid fungerar tack vare ett särskilt hjälpämne, men bara cirka en procent tas upp.
Källor
- Drucker DJ. Advances in oral peptide therapeutics. Nature Reviews Drug Discovery. 2020;19(4):277–289.
- Buckley ST, Bækdal TA, Vegge A, et al. Transcellular stomach absorption of a derivatized glucagon-like peptide-1 receptor agonist. Science Translational Medicine. 2018;10(467):eaar7047.
- Iwai K, Hasegawa T, Taguchi Y, et al. Identification of food-derived collagen peptides in human blood after oral ingestion of gelatin hydrolysates. Journal of Agricultural and Food Chemistry. 2005;53(16):6531–6536.
- Produktresumé för Rybelsus (semaglutid tabletter), FASS.